(Texten är hämtad från nyhetsbrev från folkrörelsen nej till EU/november 2009)

Den starka euron just nu minskar vinsterna för företag i euroområdet.

Europeiska företag i länder utanför euroområdet går betydligt bättre, visar

nya analyser.

Två stora finansanalysföretag, ING och Thomson Reuters, kommer fram till

ungefär samma sak efter att ha studerat europeiska företags redovisningar för

det tredje kvartalet. Både försäljningssiffror och resultat är bättre för företag i

länder utanför eurozonen än innanför. Särskilt stora problem har

euroländernas exportföretag i handeln med USA. Under det senaste året har

dollarn nu förlorat nära 20 procent i värde gentemot euron. Amerikanska

varor har blivit billigare i Europa. Europeiska däremot dyrare i USA. Det drabbar inte minst euroländernas bilindustri, som har svårt med sin amerikanska försäljning.

En företrädare för fransk-japanska Renault-Nissan säjer till tidningen

Financial Times att ”den västeuropeiska bilindustrin numera bara producerar

bilar för den västeuropeiska marknaden”. De är för dyra för att sälja någon

annanstans.

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från 1945 till 1970-talet omvandlades Sverige från fattig Sverige till välfärds Sverige. Under den tiden präglades Sverige av arbetarrörelsens efterkrigsprogram.

FULL SYSSELSÄTTNING

Första avsnittet i arbetarrörelsens efterkrigsprogram heter Full sysselsättning. Den målsättningen genomfördes. 1945 var arbetslösheten 2,6 procent. Från 1946 till 1978 var den under två procent, med tanke på att människor byter arbete och då är arbetslösa under tiden de byter så är en arbetslöshet under 2 procent näst intill full sysselsättning.

Sysselsättning skapades genom att ge stöd till företag. I programmet står det så här:

Statens ekonomiska makt bör därför i allas intresse sättas in och ge näringslivet det stöd som bibehållandet av en varaktig och stabil högkonjunktur kräver. Inkomsterna i samhället måste göras så höga och göras så säkra, att efterfrågan inte viker. För att stimulera företagsamheten måste räntenivån hållas så låg som möjligt. Dessutom måste det finnas ett offentligt samarbetsorgan, som ser till att kapitalet används till att fullt utnyttja arbetskraft och materiella produktionsmedel för nyttiga uppgifter. (Citat från sidan 7.)

Efter andra världskriget hade de sönderbombade länderna ett stort behov av att importera varor från Sverige. Men på grund av kriget hade de en svag betalningsförmåga. Det problemet löste den svenska staten genom att ge långtidskrediter till exportindustrin.

Bostadsbyggandet fick ekonomiskt stöd för det skapade många arbetstillfällen och bostadsstandarden behövde höjas. Omskolning och omflyttning av arbetskraft användes i stor omfattning för att få ned arbetslösheten.

RÄTTVIS FÖRDELNING

Rättvis fördelning och höjd levnadsstandard är rubriken på avsnitt två i programmet. Levnadsstandarden höjdes, fördelningen blev inte rättvis men rättvisare. Här är några exempel:

KORTARE ARBETSTID

1958 sänktes arbetstiden från 48 timmar per vecka till 45 timmar. 1967 infördes 42 ½ timmarsvecka. 1970 blev det 40 timmarsvecka.

1950 ökade semestern från två veckor till tre veckor. 1963 blev det fyra veckors semester och 1977 fem veckors semester.

PENSIONEN

1959 beslutar om ATP, det innebär att alla anställda får ett tillägg till pensionen som betalas av arbetsgivaren. 1975 sänktes pensionsåldern från 67 till 65 år.

BOSTÄDER

Kommunernas ansvar för bostadsförsörjning slogs fast i en lag. 1964 miljonprogrammet antas, mellan 1965 och 1974 byggdes en miljon hyreslägenheter.

FAMILJEPOLITIK

1945 blev det förbjudet att avskeda kvinnor för att de blev gravida eller/och gifte sig. 1947 allmänna barnbidrag införs. Samma år införs familjebostadsbidrag. Under 1970-talet byggs den offentliga barn och äldreomsorgen ut kraftigt. Hundratusentals nya arbeten skapas inom barn och äldreomsorgen.

STÖRRE EFFEKTIVITET. MERA DEMOKRATI

Större effektivitet och mera demokrati inom näringslivet, det är rubriken till det tredje avsnittet. Enligt programmet ska facket få ett större inflytande över företagens organisation och inriktning. Genom att ge arbetarna inflytande och ansvar ska produktionen effektiviseras. Målet med demokratiseringen är att skapa socialismen så här står det i programmet:

Att förverkliga detta program är att ge näringslivet en ny organisation och att omdana samhället i socialistisk riktning. (Citat från sidan 30.)

Hur det blev med socialismen vet vi. Kapitalets makt över samhälle och företag består. Däremot ökade produktiviteten och det medförde en kraftigt höjd levnadsstandard.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)