Intervju i tyska Spiegel med NATOs generalsekreterare Fogh Rasmussen den 19 december. Frågor med anledning av bombanfallet den 4 september.

Spiegel : Kan allmänheten få veta om ISAFs mandat innefattar att söka döda talibaner ?

Rasmussen: Jag kan inte kommentera några konkreta operativa beslut som görs av våra befälhavare i fält.

Spiegel: Med all respekt vi talar inte om individuella beslut utan principer. Kan och skall ISAF-soldater medvetet döda talibaner också när de inte utgör ett direkt hot? När de inte deltar i krigförande aktioner?

Rasmussen: Vi har ett mandat från FN. Vi stöder afghanska regeringen så att landet inte åter blir ett hot mot oss. De operativa besluten hur detta mål uppnås tas av befälhavarna på platsen.

Spiegel: Bara för att vara tydlig: Ert svar på denna direkta fråga är varken ett ja eller nej. För vi ett krig i Afghanistan eller vad är det?

Rasmussen: Det är helt klart att våra trupper slåss under krigsliknande förhållanden i vissa områden i Afghanistan. Men i övrigt tror jag att detta är semantik.

Spiegel: Ni kunde avsluta den här diskussionen genom att säga: ”Ja, naturligtvis vi är i krig där”. Varför har Ni inte modet att säga det?

Rasmussen: Vad jag säger är att det är krigsliknande förhållanden i vissa områden.

*****

Hela intervjun återfinns på Der Spiegel  – den svenska översättningen är hämtad från  Föreningen Afghanistansolidaritets nyhetsbrev den 28/12 2009.

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

ÅRHUNDRADETS SKATTEREFORM

1990 hade Bengt Westerberg, som då var partiledare för folkpartiet och Kjell-Olof Feldt, som då var finansminister, en underbar natt tillsammans. Den underbara natten lade grunden för vad som kom att kallas århundradets skattereform.

1990 före skattereformen så hade de 10 procents rikaste 20,3 procent av den totala inkomstsumman.1991 efter skattereformen hade de 21,3 procent.(Källa: Sidan 24 i Klappjakt på välfärden, Joachim Israel, Ordfront 1993.)

Budgetåret 1989/90 så var:

BNP 1 357,5 miljarder

Statlig inkomstskatt 107,5 miljarder

Skatten i procent av BNP 7,92.

Budgetåret 2004/05 så var:

BNP 2 611 miljarder

Statlig inkomstskatt 56 miljarder

Skatten i procent av BNP 2,14.

Mellan budgetåren 1989/90 och 2004/05 minskade skattens andel av BNP med 5,78 procent (7,92 minus 2,14 blir 5,78) Om den statliga inkomstskatten andel av BNP varit lika hög 2004/05 som den var 1989/90 så hade den skatten varit 207 miljarder. Det verkliga utfallet var 56 miljarder. Skillnaden blir alltså 154 miljarder. (Källa: Sidan 222-223 i Marknadsmyter, Daniel Ankarloo, ETC-förlag 2008.)

Resultatet av århundradets skattereform blev att staten fick mindre pengar i skatteinkomst. Det minskade inkomsterna drev fram nedskärningar.

Bengt-Olof Lindbergh

( Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Jag har inte vågat

vara mig själv.

Jag har inte vågat

tro på mig själv.

Rädsla för att hånas

har stoppat mig.

Rädsla för att misslyckas

har stoppat mig.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Om nio månader så är det val i Sverige. Redan nu så är tre saker tydligt och klart.

För det första kommer högerpolitiken att fortsätta oavsett vilket block som vinner.

För det andra så kommer Vänsterpartiet vara ett bihang till socialdemokraterna.

För det tredje så kommer smågruppsvänstern inte klara av att använda valrörelsen till att skapa ett alternativ till högerpolitiken.

Så som jag ser det är lägget mörkt. Men det går att förändra lägget. Det går att skapa ett alternativ till högerpolitiken men för det krävs hårt arbete och mycket förnuft. Jag var aktiv i Röd Ungdom 1976 när SKP, Röd Ungdom och Clarte tillsammans hade 5000 aktiva medlemmar. Så jag vet att det behövs flera tusen aktiva och skolade medlemmar för att bedriva ett riksomfattande politiskt arbete. Till årets val är det för sent att skapa ett alternativ till högerpolitiken. Men  det är inte omöjligt att skapa ett alternativ innan valet 2014.

Här är en kort skiss på vad jag anser är möjligt att göra.

Skapa enhet kring några få viktiga krav. Enhet kan skapas genom debatt i vänsterpress och debatt möten.

Skapa en organisation. I början kommer organisationen att vara liten och svag, men målet är att samla flera tusen medlemmar. Organisationen ska inte vara ett parti utan en samlingspunkt för dem som vill arbeta för att genomföra organisationens krav.

Det kommer att ta många år att skapa en stark organisation. För att organisationen ska fungera så krävs det tre typer av medlemmar. Ledande kader. Den ledande kadern ansvarar för ledningsarbetet på riksnivå. Mellan kader. Mellan  kadern leder arbetet på lokalnivå.

Vanliga medlemmar. De vanliga medlemmarna arbetar efter förmåga. Alla medlemmar ska vara aktiva och skolade.

Organisationen ska arbeta både parlamentariskt och utomparlamentariskt. De första målen är att ta många kommunala mandat och klara av att föra riksomfattande utomparlamentariskt arbete.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

 

Dikter i svit.

1

Affe sa:

Om vakterna får tag

på barn, på byggena

så sätts barnen

i fängelse.

Mamma å pappa sa:

Det är absolut förbjudet

att leka

på byggena.

Absolut förbjudet

blev

absolut nödvändigt.

Jag kröp under

taggtrådsstängslet

och smög upp

på höghuset

och såg

stan, travbanan,

folkets park, hamnen

och skogen.

Jag var sex år

och fylld av

lycka å spänning.

2

Nära höghusen ligger

en låg brun skola.

Där gjorde jag

skolmognadsprovet

jag klarade det inte

och blev utsorterad.

Mamma grät.

Pappa blev orolig.

Jag började skolan

i en klass med

utsorterade barn.

Det var barn

som inte kunde

sitta stilla.

Det var barn

som inte kunde

fokusera på en uppgift.

Det var barn

som inte kunde

lyssna på fröken.

Det var barn

som inte kunde

uppföra sig som folk, trots

kvarsittning

skamvrå

hemanmärkningar.

3

Ibland raglade

stupfulla män runt

på vår gård.

Vår vaktnästare

som var ordningsam

och humanist

lede hem de stupfulla männen

som vilsne gångna barn

De flesta vilsne gångna

var på en kort flykt

från vardagens dy.

Några vilsne gångna

var på en lång flykt

från vardagens dy.

De som var

på en lång flykt

var föraktade

även deras barn

och fruar

fick känna av

föraktet.

Affes pappa

hörde till de föraktade.

Affe krympte sin kropp

och slog ned blicken

som om han

inte hade rätt

att ta sin plats

i världen.

4

De hade slitna jeans

långt hår

och gröna arme jackor.

De rökte hasch

och älskade

Bob Dylan.

De sa att de

aldrig skulle bli

som dom

som bor i Stigslund

och bara

arbetar, ser på teve och sover

arbetar, ser på teve och sover.

5

I scouterna, var två ledare

Marxist-leninister

De sa:

Sossarna, staten

och monopolkapitalet

har skapat tusentals Stigslund

för att samla ihop arbetskraft

så att produktivkrafterna

kan utvecklas

och monopolkapitalets vinster öka.

6

De stora grabbarna

skröt över att de

hade fingerpulat Tove

De hade hållit fast

hennes ben och armar

och turats om

att fingerpulla henne.

De stora grabbarna

skrattade när de märkte

att jag inte visste

vad fingerpulla var.

De stora grabbarna

visade mig en tidning

med nakna män

och kvinnor.

Jag förstod ändå inte

vad fingerpulla var.

7

Från min skolbänk

såg jag Testeboån.

Jag såg på ån

och flög iväg.

8

Greta luktade illa

så vi kallade henne

för Snusken.

När soc. gav Gretas familj

en modern lägenhet

slutade hon att lukta illa.

Då fick hon hetta:

Greta

den fula

och den feta.

9

Elin var lång å slank.

Hennes hår var

långt och svart.

Hon dansade naken

i sin lägenhet.

Hon dansade med

långsamma svepande rörelser

i händerna hade hon sjalar

som fladdrade.

Elin

fick min kuk

att stå

och min barnvärld

att rasa.

Bengt-Olof Lindbergh

(Diktsviten har varit publicerad i Proletären 51-53/09)

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.) 

Från Moskén vid Medborgarplatsen i Stockholm - till Immmanuelskyrkan. Därefter minneskonsert kl. 19.00 för Gaza i Immanuelskyrkan, Kungstensg. 17. Från kl. 18.00 serveras palestinsk mat i kyrkan!

Medverkande:

Carl-Axel och Monica Dominique, Dror Feiler, Monica Nielsen, Divine, Hanne Kirkerud, Björn Sjögren, Leylie Yekta, Lars-Louise Strålin, Sofia Berg-Böhm, Mousa Elias, Helle Klein, Lotta Schüllerqvist, Salah Abdel Shafi med flera.

Arrangörer:
Broderskapsrörelsen, Immanuelskyrkan, Judar för Israelisk-Palestinsk Fred (Jipf), Kristna Fredsrörelsen, Svenska Missionskyrkan, Palestinagrupperna i Sverige, Palestinska föreningen i Stockholm, Studieförbundet Bilda.

Fri entré. Välkomna!

Israels blockad mot Gaza är ett brott mot internationell rätt och orsakar ett massivt lidande för Gazas befolkning. Den 27 december kommer femtiotusen personer gå genom Gaza, från Rafah till Erez - en frihetsmarsch för Gaza.

Vi ansluter oss till denna Frihetsmarsch!

Vintern har kommit till det sönderbombade Gaza som fortfarande är blockerat av Israel. Sverige stödde isoleringen av Gaza, Sverige stod tysta när Israel bombade skolor och moskeér i Gaza och dödade nästan 1200 civila.

Det är dags att bryta tystnaden!

Vi uppmanar den svenska regeringen att kräva av Israel att bryta blockaden av Gaza och upphöra med ockupationen av de palestinska områdena.

Stoppa blockaden av Gaza!

Klockan 17:00 möts vi utanför moskén på Södermalm, tänder våra facklor och i tystnad går vi mot Immanuelskyrkan på Kungstensgatan där en minneskonsert för Gaza kommer att starta 19:00.

Facklor finns att köpa på plats för 40:- där överskottet går till Ship to Gaza.

www.gazafreedommarch.org

ism-sweden.org/page.php?category=0&id=574

(Meddelande från FIB-Kulturfront)

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Några välsignade dagar

mötes Anna-Marias

och min väg

i Indien.

Sedan reste

Anna-Maria hem

Jag reste vidare

för att se om

det var bättre

långt, längre bort.

Sedan reste

jag hem.

Snöslask, mörker, arbete.

Snöslask, mörker, arbete.

I drömmar

i dagdrömmar

kommer Anna-Maria

till mig.

Bengt-Olof Lindbergh

(Dikten har varit publicerad i Internationalen nummer 51-52/09.)

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

”Läget i Grekland är mycket allvarligt. Det krävs modiga beslut snabbt.” Så formulerade sig chefen för Europeiska centralbanken, Jean-Claude Trichet, när han den 7 december kommenterade det ekonomiska läget i Grekland.

I april satte EU-kommissionen upp Grekland på den så kallade svarta listan över länder med otillåtet stora underskott i de offentliga finanserna. Den särskilda straffproceduren enligt stabilitetspakten startade då EU:s finansministerråd (Ekofinrådet) riktade rekommendationer till Grekland att rätta till underskotten genom särskilda åtgärder på utgiftssidan.

Tillståndet för Greklands offentliga finanser har visat sig vara långt allvarligare än vad man tidigare trott. Budgetunderskottet i år blir nära 13 procent av BNP, vilket är mycket långt över den högsta tillåtna nivån 3 procent av BNP. Statsskulden, som inte får vara större än 60 procent av BNP, väntas till år 2011 stiga till cirka 135 procent av BNP.

I oktober fick Grekland en ny regering. Då tillträdde den socialdemokratiske premiärministern Giorgos Papandreous. Det blir nu hans uppgift att ta itu med den statsfinansiella krisen.

Vid Ekofinrådet i början av december konstaterade EU:s finansministrar att Greklands offentliga finanser har utvecklats sämre än vad som kan förklarar med konjunkturnedgången. I klartext betyder det att Ekofinrådet anser att det är regeringens underlåtenhet att ta itu med problemen som skapat den akuta krisen. Grekland har inte följt de givna rekommendationerna, heter det i kommunikén från Ekofinrådets möte. Grekland fick en allvarlig uppmaning till bättring. Vid EU-toppmötet den 10-11 december inskärpte EU:s stats- och regeringschefer att ”rekommendationer till de länder som omfattas av förfarandet vid alltför stora underskott […] är ett viktigt redskap för att återställa sunda offentliga finanser” och Giorgos Papandreous försäkrade sina kollegor att inom kort presentera ett kraftfullt saneringspaket.

I ett anförande inför företrädare för näringsliv och fackföreningsrörelse den 14 december beskrev premiärminister Papandreou krisen för de offentliga finanserna som ett "hot mot nationens suveränitet" och han utlovade drastiska åtgärder för att komma tillrätta med det gigantiska underskottet och den växande statsskulden.

- I detta läge krävs nationell samling för att lösa problemen, manade Giorgos Papandreou.

Regeringens saneringspaket syftar till att både sänka de offentliga utgifterna och öka skatteintäkterna samt vidta så kallade ekonomiska strukturreformer.

De löpande utgifterna, inklusive sociala välfärdsutgifter, ska sänkas med 10 procent under nästa år. Lönerna i offentlig sektor ska frysas. Bara var femte plats som blir ledig när statliga tjänstemän går i pension ska återbesättas. Skatteintäkterna ska ökas genom skärpt kamp mot skattefusk samt en 90-procentig skatt på bankbonusar.

Ambitionen är att till nästa år ha pressat ner budgetunderskottet till 9 procent av BNP. Till år 2013 lovar regeringen att underskottet ska vara nere under 3 procent av BNP, högsta tillåtna nivå enligt EU:s så stabilitetspakt.

Greklands krisbudget för nästa år och nya saneringsplan är ett steg i rätt riktning. Men både budgeten och planerna måste leda till konkreta beslut som fullföljs. Så kommenterade EU-kommissionären Joaquin Almunia premiärminister Giorgos Papandreous nya åtstramningspaket.

- Allvarliga problem i ett euroland är i högsta grad en angelägenhet för hela eurogruppen. Vi ska vaka extra noga över utvecklingen i Grekland, när landets stabilitetsprogram presenteras i början av nästa år, sade Joaquin Almunia.

Grekland kommer att få grepp om sina offentliga finanser och det finns ingen risk för inställda betalningar, anser Jean-Claude Juncker, ordförande för de 16 euroländernas finansministrar.

- Grekiska myndigheter kommer att vidta effektiva åtgärder, sade Juncker, som vid sidan av sin ordförandepost i den så kallade eurogruppen även är Luxemburgs premiärminister. Uttalandet gjordes i samband med EU-toppmötet i Bryssel.

- Budgeten för 2010 är det första viktiga steget i rätt riktning, men andra effektiva åtgärder måste också tas, sade Juncker.

När ECB-chefen Jean-Claude Trichet säger att det krävs ”modiga beslut” i Grekland tänker han sannolikt på hur väljaropinionen kan tänkas reagera på de åtgärder som krävs enligt EU:s myndigheter. Den senaste tidens sociala oro, med våldsamma demonstrationer i bland annat Aten, underlättar inte det politiska läget för premiärminister Giorgos Papandreou.

Men Grekland sitter fast i eurofällan.

EU-kommissionens nästa granskning av Grekland kommer i början av nästa år. Ytterst kan Grekland bötfällas om landet inte lever upp till EU:s krav på strama offentliga finanser.

Gösta Torstensson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)