De indiska maoisterna har erbjudit Indiens regering vapen vila om central regeringen i New Dehli förhandlar med Communist Party of India (maoist)

Läs mer här.

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Den danska utstationeringslagen ändrades för drygt två år sedan för att motsvara Lavaldomen. Nu blåser de danska byggfacken till strid eftersom lagändringen har medfört social dumpning.

Förslaget kom från den danska Lavalkommissionen, som leddes av den före detta teaterchefen Michael Christiansen med ledamöter från nio huvudorganisationer och fyra departement. En ändring av den danska lag som implementerar utstationeringsdirektivet ska både tillmötesgå EU och bevara den danska avtalsmodellen, var den danska regeringens uppdrag till kommissionen. Syftet var att bevara så mycket som möjligt av de gällande spelreglerna.

I ett tillägg till utstationeringslagen föreslog Lavalkommissionen att blockader eller strejker för avtalsenlig lön ska kunna användas mot utländska företag liksom mot danska på tre villkor: Avtalen ska vara desamma som har slutits av ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna i Danmark”, de ska gälla i hela Danmark och det ska tydligt framgå hur stor lönen ska vara [minimilön].

Det ska stå helt klart för de utländska företagen och deras anställda från andra länder vilken lön som gäller. Ett problem som antyds i utredningen är vad som ska kunna räknas in i en sådan minimilön. Det kan bli problematiskt att räkna in bidrag till avtalspensioner, och bidrag till utbildningsfonder som utstationerade anställda inte kan dra nytta av. Däremot bör semester och barnledighet räknas in.

Konfliktåtgärder, såsom blockader eller strejker, föreslås kunna användas för att få avtal med utländska företag liksom mot danska, förutsatt att avtalet slutits av de mest representativa parterna på arbetsmarknaden, det gäller i hela Danmark och att lönernas storlek tydligt framgår.

Danska LO och arbetsgivarorganisationen DA stod helt eniga bakom förslaget. Även arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen var nöjd: ”Utredningens förslag säkrar den danska modellen och konflikträtten. Därmed finns ingen motsättning till EU-rätten.”

Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker gör en annan bedömning: ”Jag är tveksam till om den danska lösningen är förenlig med EU-rätten.”

Claus Hjort Frederiksen lade fram ett lagförslag för den danska riksdagen, folketinget, med samma innehåll som i utredningen. Folketinget tog ställning till förslaget i december 2008. Förslaget stöddes av alla partier i folketinget, förutom vänsterpartiet Enhedslisten och högerpopulistiska Dansk Folkeparti.

Den reviderade utstationeringslagen förhindrar danska fackförbund att tillgripa konfliktåtgärder mot utländska företag för att ingå kollektivavtal som ligger i nivå med vad danska företag har ingått. I lagen hänvisas till kollektivavtalens minimilöner, så kallade Lavalavtal. Det menar Finn Sörensen från EU-kritiska Fagbevægelsen mod Unionen, är helt fel strategi.

– Accepterar vi minimilöner befinner vi oss på ett sluttande plan, säger Finn Sörensen

Han befarar att minimilönerna i praktiken blir ett lönetak, och vad man åstadkommit då är att man legaliserar lönedumpningen. Man lagstiftar om att det ska finnas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

Drygt två efter införandet av så kallade Lavalavtal (eller b-kollektivavtal) blåser byggfackens samarbetsorganisation, Byggefagenes Samvirke, till strid mot den sociala dumpning som lagändringen medfört.

Det frontalangrepp mot den danska arbetsmarknaden som inleddes med EU-domstolens avgörande i Lavalmålet ska bekämpas slås det fast i ett uttalande från den 16 mars: ”Lavaldomen var ett politiskt övergrepp som sedan förvandlades till dansk lagstiftning.”

Det betyder enligt ordföranden i Byggefagenes Samvirkens organisationsutskott, Bo Rosschou, att man avvisar de så kallade Lavalavtalen.

– Det har visat sig att varje gång vi har träffat på ett utländskt företag, så har det på ett eller annat sätt varit en dansk bulvan. Vi i Malernes Fagforening har själva varit i den situationen att vi ingått ett b-kollektivavtal med en polsk ägare, som vi sade upp då det visade sig att han hade fast adress i Danmark sedan tre år. Han blev därefter erbjuden ett danskt kollektivavtal eftersom det första hade ingåtts på falska grunder, säger Bo Rosschou.

Det är den linjen som byggfacken nu kommer att driva i kampen mot social dumpning. I uttalandet från Byggefagenes Samvirke heter det:

”Folketingsmajoritetens – och fackföreningsledningens – införande av a- och b-kollektivavtal är ett stort hot mot solidariteten på arbetsplatserna. Därför kommer vi inte att acceptera b-kollektivavtal. De innebär social dumpning, illojal konkurrens och minskade skatteintäkter. Arbetsgivare som vill ha b-kollektivavtal är oseriösa.”

Gösta Tostensson

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)