Med 140 röster mot 135 beslöt den borgerliga majoriteten i riksdagen att godkänna Lex Laval, dvs. regeringens förslag till lagändringar med anledning av Lavaldomen.

Enligt Lex Laval, som trädde i kraft 15 april, kommer svenska fackförbund inte tillåtas tvinga gästande företag att betala samma löner och villkor som svenska löntagare har. Det blir endast tillåtet att kräva minimilön och vissa andra minimivillkor. Kan det utländska företaget visa, genom ett kollektivavtal, enskilda anställningsavtal eller lagstiftad minimilön i hemlandet, att minimikraven uppfylls har de svenska fackförbunden inte rätt att kräva kollektivavtal eller vidta konfliktåtgärder.

Lex Laval innebär ett dråpslag mot den svenska fackföreningsrörelsen och ett grundskott mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Lex Laval röjer väg för låglönekonkurrens och utnyttjande av underbetald arbetskraft från andra EU-länder i Sverige. I förlängningen hotar detta alla löntagares löner och arbetsvillkor i Sverige.

Lex Laval visar att de löften svenska folket fick vid EU-inträdet om att den svenska arbetsrätten skulle förbli orörd var ingenting värda. Folkrörelsen Nej till EU kräver att regering och riksdag river upp den antifackliga Lex Laval och försvarar den svenska kollektivavtalsmodellen mot övermakten i Bryssel.

Försvara konflikträtten! Riv upp Lex Laval!

Enhälligt antaget av Folkrörelsen Nej till EU:s 15:e kongress i
Borås den 25 april 2010.

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)