Organisationen utgår från kretsen kring ZNet. Följande korta presentation hittar man på organisationens nya webbsida:

”Den Internationella Organisationen för ett Deltagande Samhälle (IOPS) är en revolutionär organisation, som syftar till att vinna en bättre värld genom att flexibelt undersöka och förespråka långsiktiga visioner, genom att bygga framtidens frön i det nuvarande, genom att berika medlemmarnas liv, genom att organisera på ett internt klasslöst och självadministrerande sätt och uppnå förbättringar i dagens samhälle även om vi oupphörligen eftersträvar ett nytt samhälle för framtiden. IOPS befinner sig för närvarande på ett förberedelsestadium. Allt som gäller organisationen är interimistiskt och kan undergå förändring och stadfästande på ett framtida möte.”

Jag skulle vilja karakterisera nätverket som anarkistiskt, antikapitalistiskt och antiimperialistiskt. Initiativet är progressivt och medlemmarna kommer säkert att producera många bra och aktuella analyser av tillståndet i världen. Men den långsiktiga visionen? Den smakar utopisk socialism.

I ”Mission” (Uppdraget) heter det:

” IOPS seeks to transcend 20th Century market and centrally planned socialism with a new participatory society - or participatory socialism - that combines classless participatory economy, feminist participatory kinship, intercommunalist participatory culture, and self managing participatory polity.”

Men det är omöjligt att byta ut 1900-talets marknadsekonomi och centralt planerad socialism utan att förlita sig på de arbetande massornas deltagande i en samhällelig omvälvning. Omvälvningen förutsätter dessutom en omfattande kris i det nuvarande imperialistiska systemet eller delar därav. Det arbetande folket kan inte längre leva på det gamla sättet och de nuvarande härskande klasserna i de kapitalistiska och statskapitalistiska staterna är oförmögna att stå emot förändringarna.

Revolutionära partier måste utgå från en klassanalys för att kunna urskilja vän och fiende. Revolutionära partier måste fungera som högkvarter och kunna samordna kampen på alla plan. Detta illustreras av den arabiska våren. De folkliga resningarna i Tunisien, Egypten och Libyen har i bästa fall lett till att den borgerliga demokratin  nödtorftigt har installerats som i Tunisien, medan de nya makthavarna i Libyen och Egypten inte ens garanterar den borgerliga demokratin. De massor på Tahirtorget som avlägsnade Mubarak från makten kunde inte förhindra det muslimska brödraskapet och salafisterna att skörda frukterna av omvälvningen, vilket innebär att det egyptiska folket mycket väl kan hamna i askan ur elden. Vad som saknades var ett revolutionärt högkvarter, som kunde samordna kampen och bygga enhetsfronter över hela landet och dessutom isolera de klerikala elementen.

En revolutionär rörelse av idag kan heller inte undlåta att lära av de socialistiska experiment som genomförts sedan 1917, och som ännu inte är avslutade, eftersom vissa partier, som är vid makten, fortfarande kallar sig kommunistiska. Framför allt måste man lära sig av misstagen, men man lär sig inte av några misstag om man helt och hållet avskriver marxismen och den kommunistiska rörelsens samlade erfarenheter.

Socialismen kan inte växa fram gradvis inom ramen för kapitalismen. De utopiska socialisterna före Marx misslyckades kapitalt på denna punkt. Däremot kan man naturligtvis överföra de samhälleliga erfarenheter som görs under kapitalismen, och under kampens gång för ett framtida samhäller, till det socialistiska uppbygget.

Rickard B. Turesson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På Revolutionära Kommunistiska Partiets webbplats påstås att ”Det var Trotskij som ledde kampen för att återuppliva bolsjevikpartiet och arbetardemokratin, mot den allt starkare byråkratin, vilket gjorde att byråkratins första ideologiska kamp ...

Kommunistiska Arbetarföreningen(KAF) uppmanar alla organisationer som har stött eller deltagit i demonstrationer eller andra aktiviteter till stöd för Palestina de senaste 6 månaderna att medverka till bildandet och av en nationell Solidaritetsfront ...

Dessa iakttagelser är hämtade från en artikel i Prometheus av Cornelius van Vliet hösten 2020. Jag tar inte ställning till den övriga texten i hans artikel, men just dessa iakttagelser är korrekta.   ”Först och främst har de flesta trotskis...

Denna artikel publicerades ursprungligen i Stormklockan den 4/5 1970. Den bestod av två delar, men bara den första delen publiceras här. Den andra delen behandlade den s.k. nyvänsterns s.k. strukturreformer, idéer som var nära besläktade med trotskis...

  Enligt ett meddelande[1] på webben från den 15 januari grundar Revolution Revolutionära Kommunistiska Partiet (RKP) och avser också att ingå i Revolutionära kommunistiska internationalen. Det lär redan finnas 15 olika trotskistiska internationale...