Alla inlägg under mars 2018

Av NAT:s redaktion - 7 mars 2018 20:45

(Presentationen hölls i samband med ett boksläpp den 7/3 2018)


1925 höll Alexandra Kollontaj en serie föreläsningar vid Sverdlovuniversitet, som senare utgavs i bokform med titeln ”Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen”.


Vilken är huvudtesen i denna bok, som Oktoberförlaget nu återutger?


Kollontajs huvudtes är att kvinnans ställning i samhället ytterst bestäms av hennes roll i produktionen. För att underbygga denna tes går hon igenom kvinnans ställning från och med det tidigaste produktionssättet, urkommunismen, via slavsamhället, feodalismen, kapitalismen och fram till socialismen.


Under kapitalismen är det materiella faktorer som driver fram förändringar i kvinnans ställning. Utvecklingen i Sverige kan illustrera detta; först efter andra världskriget lönearbetade majoriteten av kvinnorna. Detta ledde i sin tur till en liberaliserad skilsmässolagstiftning, avskaffandet av sambeskattningen, utbyggnad av barnomsorgen och förlängning av skolplikten. Idag är t.o.m majoriten av studenterna vid den svenska högskolan kvinnor. Den borgerliga staten måste successivt anpassa sig till grundläggande ekonomiska förändringar i kapitalismen.


Enligt marxismen går huvudmotsättningen i ett kapitalistiskt samhälle mellan proletariat och borgerskap. Denna motsättning kan bara lösas genom en socialistisk revolution, varvid  proletariatet griper statsmakten och krossar den borgerliga statsapparaten. I ett slag förändras också förutsättningarna för att radikalt förändra kvinnans ställning. Det visar erfarenheterna från såväl Sovjetunionen som Kina. Eftersom en annan kamrat kommer att tala/redan har talat/om utvecklingen i Sovjetunionen, vill jag bara påpeka att en av de första åtgärder som folkrepubliken Kina genomförde 1949 var förbudet mot arrangerade äktenskap och att prostitutionen avskaffades. Miljoner flickor kunde erhålla utbildning och miljoner kvinnor kunde inträda i den samhälleliga produktionen på samma villkor som männen.


Kollontaj konstaterar också att alltsedan kvinnorörelsen tog form i slutet av 1700-talet har den spaltat upp sig i två helt skilda riktningar. ”Den ena utvecklades under den borgerliga kvinnorörelsens banér, den andra utgjorde en del av arbetarklassens rörelse.”  Den borgerliga kvinnorörelsens huvuduppgift var att uppnå kvinnornas likställighet och samma rättigheter som männen på alla områden inom det borgerliga kapitalistiska samhällets ramar. I en artikel från 1909 skriver Kollontay:


”Feministerna ser männen som den främsta fienden, för män har otillbörligt lagt beslag på alla rättigheter och privilegier för sig själva, och lämnat bara kedjor och plikter åt kvinnorna.  För dem vinns en seger när en företrädesrätt, som tidigare exklusivt åtnjutits av det manliga könet, tillfaller det ’täcka könet’. Proletära kvinnor har en annan attityd. De ser inte sina män som fiender och förtryckare; tvärtom tänker de på män som kamrater, som delar det dagliga slitet och kämpar tillsammans för en bättre framtid. Kvinnan och hennes manliga kamrat föreslavas av samma sociala förhållanden; kapitalismens hatade kedjor förtrycker bådas vilja och berövar dem livets glädje och charm.” (1)


Om proletariatet ska kunna segra, kan det inte tillåta att sekundära motsättningar tar överhanden inom dess led. Det finns exempelvis sekundära motsättningar mellan stad och landsbygd, mellan män och kvinnor och mellan svenskar och invandrare. Arbetarkvinnorna är en del av proletariatet; deras främsta allierade är männen inom proletariatet och inte borgerskapets eller småborgerskapets kvinnor. Givetvis lider arbetarkvinnorna under ett dubbelt förtryck, först och främst det förtryck som utövas av kapitalisterna, men också av ett ideologiskt och kulturellt förtryck, som t.o.m utövas av män inom den egna klassen. Detta är en återspegling av reaktionära och efterblivna idéer inom överbyggnaden, som har spridit sig till proletariatet. Borgerskapet har allt intresse av att understödja pornografi och objektifiering av kvinnan, sexindustrin och en nedvärderande syn på kvinnan.


Det är typiskt att när vissa reformer ”korrigeras”, så drabbas kvinnorna hårdast. När ATP-systemet i Sverige lades om så att regeln att de femton bästa åren skulle vara pensionsgrundande ersattes med att hela livsinkomsten skulle räknas, förlorade kvinnorna mest på denna regeländring. Höjningen av pensionsåldern kommer också att leda till kvinnor och män, som har fysiskt tunga och monotona jobb, blir lidande.  Om vi går tillbaka till Kina, så innebar ettbarnspolitikens genomförande från 1979 att det snabbt uppstod en kraftig övervikt för födda gossebarn. Detta visar hur djupt rotade fördomarna om kvinnans värde är.


Kampen för kvinnans fullständiga frigörelse kan inte uppnås under kapitalismen utan kommer att bli långvarig och först uppnås under kommunismen, då allt förtryck kan avskaffas.


(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)


 1) The feminists see men as the main enemy, for men have unjustly seized all rights and privileges for themselves, leaving women only chains and duties. For them a victory is won when a prerogative previously enjoyed exclusively by the male sex is conceded to the “fair sex”. Proletarian women have a different attitude. They do not see men as the enemy and the oppressor; on the contrary, they think of men as their comrades, who share with them the drudgery of the daily round and fight with them for a better future. The woman and her male comrade are enslaved by the same social conditions; the same hated chains of capitalism oppress their will and deprive them of the joys and charms of life. (The Social Basis of the Woman Question - https://www.marxists.org/archive/kollonta/1909/social-basis.htm)

Av NAT:s redaktion - 6 mars 2018 21:15

Oktoberförlaget har nyligen gett ut Friedrich Engels Om ”Kapitalet”. Som alla vet, var Engels Marx stridskamrat och nära medarbetare. När det första bandet av Kapitalet utkom 1867, såg Engels det som sin uppgift att sprida kunskap om detta banbrytande verk till den växande arbetarrörelsen. Detta skedde bland annat genom tre recensioner, som återfinns i denna bok.


Engels redigerade också band två och tre av Kapitalet, eftersom Marx själv aldrig hann slutföra dem. I Om ”Kapitalet” ingår också en översikt av band ett liksom ett tillägg till band tre.


Tre band av Kapitalet har utgetts på svenska. Det fjärde bandet, som också går under namnet Teorier om mervärdet, har aldrig översatts till svenska. I princip utgörs detta fjärde band av Marx systematiska anteckningar från 23 anteckningsböcker från tiden 1861 - 1863.


Det finns många introduktioner till Kapitalet, eftersom verket anses vara svårläst. På svenska finns det åtminstone sju introduktioner. Personligen anser jag att Engels introduktion är den mest läsvärda. Engels syfte är att popularisera Kapitalet, eftersom han ville att så många som möjligt skulle läsa Kapitalet. Hans framställning är saklig och pedagogisk; han är inte ute efter att göra sig märkvärdig, nytolka eller vinkla Marx för att det ska passa hans egna teorier.


När vissa kritiserade Engels redigering av särskilt band tre, som de ansåg vara alltför följsam, svarade Engels så här:


”Jag saknade all rätt till en sådan omarbetning; en man som Marx har krav på att själv bli hörd, att överlämna sina vetenskapliga upptäckter till eftervärlden i sin egen, äkta, framställning. Dessutom har jag ingen som helst lust att på detta sätt förgripa mig – som det måste förefalla mig – på en så överlägsen mans arv, jag skulle ha känt det som ett brott mot förtroende.” i


Detta uttalande vittnar onekligen om den respekt Engels hyste för Marx och hans verk.


När Engels höll sitt minnestal i samband med Marx begravning 1883, pekade han på två av Marx avgörande upptäckter. Den ena var den historiska materialismen, det vill säga att mänskligheten först och främst måste äta, dricka, ha tak över huvudet och kläder innan den kan sysselsätta sig med politik, vetenskap, konst, religion etcetera, kort sagt att den ekonomiska basen är bestämmande i sista hand för den samhälleliga utvecklingen. Den andra upptäckten, upptäckten av mervärdet, kastade ljus över de rörelselagar som bestämmer det kapitalistiska produktionssättet och det borgerliga samhälle som detta har gett upphov till. Utan mervärde, inget kapital; utan kapital, inga kapitalister. Marx föregångare hade alla bara skrapat på ytan. Marx själv skriver i Teorier om mervärdet:


”Alla ekonomer delar misstaget att inte undersöka mervärdet som sådant, i dess rena form, utan i dess särskilda former som profit och ränta.” [ii]


Det är min förhoppning att Engels introduktion till Kapitalet ska locka till läsning av just – Kapitalet. Kapitalet är nämligen ett av den vetenskapliga socialismens fundament och har haft en oerhörd betydelse för den revolutionära arbetarrörelsens framväxt.


Rickard B. Turesson

6/3 2018


(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)



{i] Friedrich Engels Om “Kapitalet”, sid. 102, Oktoberförlaget 2017

[ii]  Theories of Surplus-Value, part 1, sid. 40, Progress Publishers 1975

Presentation

Fråga mig

16 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2018 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards