(Texten är hämtad från Michael Roberts blogg)

Bara 56 miljoner eller 1 procent av 5,3 miljarder vuxna globalt är miljonärer i nettoförmögenhet. Och de äger 45 procent av all global personlig förmögenhet. De övriga 99 procenten äger resten och det finns nästan 3 miljarder människor i världen som har liten eller ingen förmögenhet alls (efter att skulder har dragits av).

Varje år rapporterar jag om resultaten av den årliga Credit Suisse Global Wealth Report – https://www.credit-suisse.com/about-us/en/reports-research/global. Producerad av ekonomerna Anthony Shorrocks (med vilken jag tog examen vid universitetet), James Davies och Rodrigo Lluberas, är detta den mest omfattande studien av global personlig rikedom och ojämlikhet mellan vuxna runt om i världen.

I 2021års rapport finner ekonomerna att den globala välståndsklyftan ökade under covid-pandemin och utökade miljonärernas led i världen med 5,2 miljoner, eftersom de rika tjänade extra på stigande aktie- och huspriser. Jag citerar: "Under pandemin gynnade ofta räntesänkningar och statliga stimulansåtgärder de som minst behövde statligt stöd (vår fetstil) och hjälpte deras tillgångar att växa i värde trots den ekonomiska nedgången."

Rapporten visar att dollarmiljonärer nu står för mer än 1 procent av den globala befolkningen för första gången i historien: 56,1 miljoner individer hade tillgångar värda mer än 1 miljon dollar (c:a 9,32 miljoner kronor) år 2020.

Detta jämförs med den genomsnittliga förmögenheten per vuxen i världen med knappt 80 000 dollar.

Läs vidare här!

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Under pandemin har flygbolaget SAS sagt upp över 5000 anställda i Skandinavien och de flesta av de återstående anställda är hel- eller deltidspermitterade. Under hösten 2020 upptäcktes att svenska permitterade anställda hade ersatts med utländsk personal. Samtidigt tog SAS emot mångmiljardstöd från staten. Nu har SAS fått ytterligare tre miljarder i stöd från den danska och svenska staten.

Men detta har inte hindrat SAS från att öppna ny besättningsbas genom sitt irländska dotterbolag i Köpenhamn. I praktiken innebär detta att de tidigare SAS-anställda inte har någon förtur vid återanställning, vilket självklart har upprört de SAS-anställda.

Förvånad? Även om den svenska och danska staten har ett majoritetsägande i SAS, så fungerar SAS som vilket kapitalistiskt bolag som helst.

RBT

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)