Bertil Lintner berättar i dag i Svenska Dagbladet att Kina har skaffat sitt första hangarfartyg. Det är egentligen ett sovjetiskt hangarfartyg (Varyag, av
Kusnetzov-klassen), som inte hann byggas färdigt före Sovjetunionens kollaps
1991.  Det blev kvar halvfärdigt i Ukraina och köptes in av en firma i Macao under förevändningen att det skulle användas som casino. Den som vill följa alla turer kan läsa Lintners artikel.

Men anskaffandet av hangarfartyget, som säkert inte befinner sig  i den teknologiska framkanten, visar ändå på Kinas stormaktsambitioner.  Det är bara stormakter, eller stater med regionala ambitioner, som bygger hangarfartyg som kan operera  på världens alla hav. När Sovjetunionen inledde sin militära upprustning på 60-talet, ingick självfallet uppbygget av en transocean flotta i dessa planer.  I dagsläget finns det i och för sig nio andra stater, vars militära stridskrafter har tillgång till hangarfartyg: Brasilien, Frankrike, Indien, Italien, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Thailand och USA. USA har f.n elva hangarfartyg, medan övriga nämnda länder har tio tillsammans. Några länder förväntas skaffa hangarfartyg under de närmsta åren, exempelvis Australien, som bygger två och som beräknas vara klara 2012. Kina planerar också att bygga flera hangarfartyg, inledningsvis  på basis av Varyag.  Kina har helt andra ekonomiska resurser än Australien och de tidigare nämnda staterna, med undantag för USA. Därför kan vi säkert räkna med fler kinesiska hangarfartyg i framtiden.

Rickard B. Thuresson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till sist har vår regering kallat till sig den israeliske ambassadören med anledning av massakrerna och utsvältningen i Gaza. Vad som sades är inte offentligt, men samtalet innehöll knappast några hot om sanktioner eller annat. Det här är förstås för...

  Det heter i presentationen av artikeln:   ”Både SKP och KFML(r) (min fetstil) var aktiva i detta avseende. Det finns erfarenheter att bygga vidare på.”   1. ”Detta avseende” syftar på det soldatarbete, som diverse ...

Vilka problem vill Trump lösa med tullar? Vilken strategi ligger bakom dem? Hur har strategin fungerat hittills, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Rubriken kunde lika gärna ha varit ”Den globala ekonomin på randen till kollaps?”. D...

  (Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Broschyren KFML® och facket publicerades av Oktoberförlaget 1974. Den representerade ett brott mot den tidigare linjen i KFML/SKP att inte bedriva offentlig polemik mot KFML®, eftersom man då ”fäste uppmärksamheten på KFML®.”  Enligt Hara...