Finns det något samband mellan den arabiska våren, d.v.s.  massprotesterna i arabstaterna, och internetanvändningen i respektive land? Det har rapporterats i massmedia att Facebook, YouTube och andra sociala medier på internet har spelat stor roll när protesterna initierats.

Den genomsnittliga penetrationsgraden (d.v.s. andel internetanvändare i förhållande till befolkningen) i Afrika uppgår till 11,4 procent enligt Internet World Stats . Både Tunisien och Egypten ligger betydligt över det afrikanska genomsnittet med en penetrationsgrad på 33,9 respektive 24,5 procent. I Libyen uppgår penetrationsgraden till endast 5,4 procent. Algeriet har också låg penetrationsgrad, 13,4 procent. I Marocko, som har Afrikas högsta penetrationsgrad med 41,3 procent, har protesterna inte varit särskilt omfattande. Det tyder på att oppositionella strömningar har haft ett större manöverutrymme i Marocko än t.ex i Tunisien.

Om man studerar internetanvändningen i Mellanöstern, där det också har skett och sker lokala uppror, är heller inte bilden entydig. Bahrein, där upproret slogs ner, bl.a genom Saudi-Arabiens intervention, har en mycket hög penetrationsgrad, eller 53,5 procent. Jordanien, som endast upplevt smärre manifestationer, har en penetrationsgrad på 26,8 procent. Syrien och Jemen, där upprorsrörelsen är mycket omfattande, har en penetrationsgrad på 19,8 respektive 9,7 procent. Saudi-Arabien, som har en internetanvändning på 43,6 procent, har däremot varit relativt lugnt. Men det beror naturligtvis på att regimen utövar en rigorös kontroll och slår ner på varje revoltunge, om det så bara gäller kvinnor som vill köra bil.

Hög nivå på internetanvändningen i arabstaterna är ingen förutsättning för proteströrelserna i arabvärlden; däremot underlättar utbredningen av internet startandet av olika massprotester, eftersom det är ett sätt att initialt gå förbi censuren.

Rickard B. Thuresson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till sist har vår regering kallat till sig den israeliske ambassadören med anledning av massakrerna och utsvältningen i Gaza. Vad som sades är inte offentligt, men samtalet innehöll knappast några hot om sanktioner eller annat. Det här är förstås för...

  Det heter i presentationen av artikeln:   ”Både SKP och KFML(r) (min fetstil) var aktiva i detta avseende. Det finns erfarenheter att bygga vidare på.”   1. ”Detta avseende” syftar på det soldatarbete, som diverse ...

Vilka problem vill Trump lösa med tullar? Vilken strategi ligger bakom dem? Hur har strategin fungerat hittills, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Rubriken kunde lika gärna ha varit ”Den globala ekonomin på randen till kollaps?”. D...

  (Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Broschyren KFML® och facket publicerades av Oktoberförlaget 1974. Den representerade ett brott mot den tidigare linjen i KFML/SKP att inte bedriva offentlig polemik mot KFML®, eftersom man då ”fäste uppmärksamheten på KFML®.”  Enligt Hara...