Begreppet rättvist miljöutrymme utgår från två antaganden:

# Alla människor har rätt till jordens naturresurser.

# Dagens generationer har rätt att bruka naturresurserna på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter att skapa välstånd inte försämras.

I Jordens Vänners rapport Rättvist Miljöutrymme beräknas miljöutrymmet så här:

# Vi får inte använda mer förnybara råvaror än vad som kan produceras utan att allvarliga miljöskador uppkommer.

# Icke förnybara råvaror får endast användas i slutna kretslopp.

# Den mängd föroreningar som människan orsakar får inte vara större än vad miljön klarar.

# Människans utsläpp av koldioxid får inte överstiga vad klimatet klarar.

Vi i det rika Sverige kan inte leva våra liv som vi gör idag om vi bara ska använda vår del av det rättvisa miljöutrymmet. Om alla människor på jorden skulle leva som vi så behöver vi två jordklot till.

Om jag bara skulle använda mitt rättvisa miljöutrymme så får jag tre problem:

1. Jag tycker om kött och äter mycket kött. 54 gram kött per dag är den del jag har rätt till enligt begreppet rättvist miljöutrymme.

2. Jag planerar att bo i Indien några månader per år när jag är pensionär. Flygresorna till och från Indien ryms inte inom rättvist miljöutrymme. Jag har inget emot att åka tåg till Indien men det är inte möjligt för tågtrafiken mellan Indien och Pakistan är oftast stängd. Och när det är möjligt så har jag inte råd att köpa tågbiljetter.

3. När mina elektroniska saker går sönder eller fungerar dåligt slänger jag dem och köper nya. Jag har inget emot att laga elektroniska saker men eftersom det är dyrt att laga så köper jag nytt.

Det första problemet kan jag lösa själv genom att ersätta kött med baljväxter. De andra problemen kan lösas kollektivt. Befolkningen i Pakistan och Indien kan upphäva motsättningen mellan Indien och Pakistan. Tågtrafiken kan samordnas mellan länderna så att resandet med tåg blir möjligt. Komponenterna i elektroniska saker kan märkas så att de kan plockas isär och återanvändas.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till sist har vår regering kallat till sig den israeliske ambassadören med anledning av massakrerna och utsvältningen i Gaza. Vad som sades är inte offentligt, men samtalet innehöll knappast några hot om sanktioner eller annat. Det här är förstås för...

  Det heter i presentationen av artikeln:   ”Både SKP och KFML(r) (min fetstil) var aktiva i detta avseende. Det finns erfarenheter att bygga vidare på.”   1. ”Detta avseende” syftar på det soldatarbete, som diverse ...

Vilka problem vill Trump lösa med tullar? Vilken strategi ligger bakom dem? Hur har strategin fungerat hittills, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Rubriken kunde lika gärna ha varit ”Den globala ekonomin på randen till kollaps?”. D...

  (Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Broschyren KFML® och facket publicerades av Oktoberförlaget 1974. Den representerade ett brott mot den tidigare linjen i KFML/SKP att inte bedriva offentlig polemik mot KFML®, eftersom man då ”fäste uppmärksamheten på KFML®.”  Enligt Hara...