”Vi intog en plats på krigsfronten med instruktionen att organisera revolutionen och vinna framtiden!”

Vi gjorde en intervju med Nergis Asya, en av befälhavarna för TKP-ML TIKKO Şehid Eylem Yildiz-bataljonen, om utvecklingen i regionen i Syrien.
- Hej. Tack för att ni tog er tid. Kan du presentera dig själv?
- Hej, mitt namn är Nergis Asya. Jag är en av befälhavarna för TKP-ML TIKKO Şehid Eylem Yildiz-bataljonen. Som ni vet är processen mycket intensiv, vi har tidsproblem, så jag måste ge korta svar på era frågor, så jag ber om ursäkt för det. Vi kanske kan prata mer i detalj i framtiden.
- Ja, ni har rätt, naturligtvis skulle vi vilja prata mer. Under de senaste dagarna har motsättningarna i Syrien fördjupats både regionalt och globalt. Hur tolkar du Assads avgång från makten på så kort tid i termer av lokala och internationella balanser?

- Som ni kanske har följt har vårt parti länge slagit fast att den interimperialistiska rivaliteten skulle skärpas dag för dag och att detta skulle förvandlas till ett imperialistiskt ställningskrig under de kommande perioderna. I denna process som leder till ett omfördelningskrig är det möjligt att se många regionala konflikter, regeringar som byter ägare, folk som gör uppror. Tidigare i Afrika och Sydvästasien, i dag kan vi se dessa i Mellanöstern. Det som händer i Syrien är enligt vår mening att de länder som var den ryska imperialismens bakgård genom den blodiga Baath-regeringen nu byter ägare som ett marknadsområde för USA-Israel och den turkiska republiken. När det gäller de imperialistiska blocken håller balansen på att vända till förmån för Natos imperialistiska makter. Den nya regimen kommer att vara Natos marionett. Kinas, Rysslands och Irans inflytandesfär har minskat betydligt i detta avseende. Naturligtvis har händelserna inte skapat en situation som gynnar det förtryckta syriska folket. Man kan inte tala om folkets befrielse. Tvärtom har Natos dominans förstärkts.

- I dagsläget är det en realitet att de jihadistgäng som är kvar efter ISIS har tagit kontroll över en stor del av Syrien. Vilken framtid tror du väntar Syrien?

- Syriens framtid kan inte betraktas oberoende av den imperialistiska maktfördelningen och krigsförberedelserna. Den nya regim som kommer att bildas i Syrien kommer naturligtvis att backas upp av imperialisterna i den syriska härskande klassens intresse, med andra ord kommer Syriens halvkoloniala status inte att förändras. Förhållandet med exploatering och beroende kommer att återskapas i enlighet med det imperialistiska kapitalistiska systemets karaktär.
Som bekant har det sedan inbördeskriget efter 2011, Rojavarevolutionen och ISIS nederlag funnits en seriös kontakt mellan de turkiska, kurdiska och arabiska folken. I och med Rojava-revolutionen försökte man bygga upp ett gemensamt system för de kurdiska, arabiska, armeniska, assyriska och syrianska folken. Det turkiska samhället har lärt känna det syriska folket närmare på grund av migrationen. Naturligtvis ignorerar vi inte den rasism och chauvinism som underblåses här. Tvärtom injicerades chauvinismens och rasismens gift intensivt i det turkiska samhället genom syriska invandrare. Trots detta kan vi se att kontakterna mellan folken intensifieras.

Vad vi kommer att utgå ifrån är folkens gemensamma befrielsekamp. Enandet av massorna, som kommer att bli offer för imperialismens krig och exploateras, över gränserna kommer att skapa en enorm kraft i hela regionen. När vi ser på regionens framtid ser vi på sätt och vis att vi inte bara måste titta på vad de styrande gör, utan också på folkens konkreta situation och inriktning, och dra de rätta slutsatserna. Syriens framtid kommer inte att vara befriad från klasskampen, tvärtom kommer det att vara en framtid där denna kamp kommer att vara mer intensiv.

Folket är nämligen i hög grad medvetet om att de styrande inte strävar efter att finna en lösning på problemen med fattigdom och hunger för folket. Å andra sidan står vi inför en process där attackerna mot kvinnornas landvinningar i Syrien kommer att öka ännu mer. De reaktionära jihadistgängen har redan infört vissa förbud mot kvinnors arbete i de regioner som de har intagit. Kvinnor i Syrien kommer att utsättas för mer våld, massakrer och förbud. I detta avseende kommer Rojava-revolutionen, som är en modell för kvinnor att leva fritt, alltid att vara ett mål som måste förstöras och alltid att vara en fara för dessa gäng.

”Det viktigaste intensiva kriget utkämpades på Minbiç-linjen!”

- Parallellt med de jihadistiska gängens attacker mot Assad ägde attacker och ockupationer rum i olika delar av Rojava. Vad kan du säga om den nuvarande situationen på marken?

- Låt mig först av allt säga följande: Den fascistiska turkiska staten och dess gäng för ett psykologiskt krig, kanske mer än sina militära attacker. Denna psykologiska krigföring bedrivs på hög nivå i tv-kanaler och sociala medier. Ärligt talat både hör och bevittnar vi att massorna också påverkas avsevärt av denna psykologiska krigföring. Det finns en otrolig mängd informationsförorening, denna förorening skapas naturligtvis genom organisationen av den turkiska republiken och dess gäng, förtvivlan, rädsla och osäkerhet vill man skapa. Jag tror verkligen att den revolutionära och patriotiska pressen inte på ett adekvat sätt kan återspegla motståndet på fältet, folkets och kämparnas uppoffringar och motstånd. Ibland kommer det nyheter om att ”den här regionen har fallit”. Men när man talar med vänner och kamrater säger de att den inte har fallit, tvärtom, det pågår ett intensivt krig och motstånd. Vi var på en front, vi hade ett planeringsmöte med våra befälhavare. Ett telefonsamtal kom, de sa, ”er front har fallit, till och med staden som fronten är kopplad till har fallit, gängen har tagit den”. Vilket fall, vi satt vid frontlinjen och drack te.

I Jazira-regionen tog den autonoma administrationen i princip de platser som regimen lämnat, och vid frontlinjerna övergav regimens soldater sina positioner och flydde. QSD-styrkorna fyllde de platser som de lämnade, arsenaler konfiskerades. Samma sak hände i Derazor, men QSD sade att de höll dessa platser tillfälligt, så de platser som regimen lämnat överlämnades till gängen. Parallellt med attackerna från HTS har det förekommit och förekommer fortfarande intensiva bombningar av frontlinjerna i Cizire-regionen.

Den viktigaste intensiva striden utkämpades vid Minbic-linjen, där QSD-styrkorna gjorde ett mycket viktigt motstånd. I och med vapenvilan beslöt dock QSD att dra tillbaka sina styrkor från Minbic. Under tiden pågick mycket intensiva sammandrabbningar med SMO-grupperna som försökte ta Tishrin-dammen och Qarakozak-bron. I sista skedet, med stort motstånd och uppoffringar, slogs alla gäng som tog sig in i dessa områden tillbaka och hundratals gängmedlemmar dödades. Ett eldupphör nåddes också genom Tishrin. Diskussioner och förhandlingar fortsätter. Det fanns information om att de turkstödda SMO-ligorna gjorde en militär uppbyggnad mot Kobane, naturligtvis eftertraktar den turkiska staten alla områden under den autonoma administrationens kontroll. Hur mycket den turkiska staten kommer att expandera dessa ockupationsområden beror på motståndet och viljan hos de revolutionära styrkorna på fältet.

- Vilken typ av relation förutser ni kommer att utvecklas mellan den autonoma administrationen i nordöstra Syrien och de krafter som har tagit makten under den kommande perioden?

- Den autonoma administrationen upprepar sin uppmaning till dialog om Syriens framtid. Den har förklarat att den vill vara med vid det bord som ska sättas upp i Damaskus när ett nytt Syrien formas och att den vill ta sin plats i processen på samma sätt som den gör i regionen. Här kommer dock den fascistiska turkiska republiken in i bilden, som för en politik som är fientlig mot den autonoma administrationen. Syftet är att sätta den autonoma administrationen under stor press. Vad som menas är att förstöra Rojava-revolutionens landvinningar. Dessa vinster är inte önskade av någon lokal samarbetsmakt och imperialistisk stat.

Men på grund av folkets intensiva ägarskap och segern över ISIS håller de tillbaka från alla attacker mot revolutionens vinster. Men just i den här processen, som kallas ”ny”, kommer dessa landvinningar att bli föremål för diskussion. Den autonoma administrationen har förklarat att de inte har några problem med den nya flaggan. Fram till dess att diskussionsprocessen inleddes var Minbiç ockuperat och alla Rojava-områden attackerades och hotades. Det är en balans mellan krafterna som spelar in här. I vilken utsträckning de krafter som försvarar Rojava kan uppfylla detta och i vilken utsträckning Rojava kan försvaras på den internationella arenan, det är det största problemet. I det avseendet är det mycket viktigt att internationalistiska krafter, revolutionärt demokratiska krafter och alla Rojavabor är medvetna om detta och att vi mobiliserar för revolutionen med all vår styrka.

- Vilken roll har den turkiska republiken spelat i hela denna process?

- Den fascistiska turkiska staten har varit en halvkoloni till de imperialistiska staterna sedan den dag den grundades. Den fascistiska turkiska republiken, som också är medlem i Nato, har en viktig funktion som representant för den imperialistiska reaktionen i sin region, precis som Israel. Eftersom den turkiska republiken mycket väl känner till betydelsen av sin ställning och att den är en tjänare som imperialisterna inte kommer att ge upp så lätt, vidtar den samtidigt vissa åtgärder för att dra fördel av motsättningarna mellan imperialisterna. Vi har sett dessa steg under de senaste åren med invasionen och annekteringen av Serekaniye-, Gire Sipi- och Afrinregionerna. Nu har man visat detta genom att invadera Tal Rifaat och Shahba och sedan Minbic med de SMO-gäng som man utbildat och utrustat parallellt med de attacker som HTS inlett mot den syriska regimen.

Medan den turkiska staten å ena sidan försöker strypa Rojava-revolutionen med SMO-ligorna och å andra sidan genom att utveckla förbindelser med HTS, fortsätter den sina ansträngningar för att förhindra att en eventuell erkänd status för kurderna eller att den autonoma förvaltningen deltar i den regering som ska inrättas.

”Vi kommer att försvara revolutionens land som vattnats med blodet från våra odödliggjorda!”

- Vilken position har ert partis styrkor intagit inför utvecklingen? Vilka är era förväntningar och er inställning till utvecklingens huvudriktning?

- Vår partikader har under lång tid varit i allvarliga förberedelser för att förutse möjliga utvecklingar. Vi har organiserat mångsidiga och omfattande utbildningar och övningar med vår befäls- och stridsstruktur, både ideologiskt och militärt. Dessa förberedelser har gjort det möjligt för oss att delta och positionera oss mer kvalificerade och starkare i kriget idag. Samtidigt ägde denna utveckling rum kort efter vår 2:a kongress, som vårt parti organiserade och tillkännagav i mitten av november. Vi tog vår kongressparoll, ”Organisera revolutionen, vinn framtiden”, som vårt partis instruktion och intog våra platser på krigsfronterna för att vinna framtiden. Vi placerade våra styrkor vid fronterna i både Eufrat- och Cizire-regionerna. Jag anser inte att det är rätt att ge namnen på områdena under dessa förhållanden, men i Eufratregionen är vi i direkta heta sammandrabbningar med TC-SMO-gängen. Vår positionering i Cizire-regionen är också i kurdiska städer, där det förekommer fler bombningar från luften och marken, intensiva attacker med haubitsar, men dessa attacker hindras av de militära styrkornas korrekta och solida positionering.

I 10 år har våra styrkor deltagit i försvaret och uppbyggnaden av Rojava-revolutionen. Fram till vårt sista andetag, fram till vårt sista ögonblick, har vi ingen annan strategi än att kämpa för att försvara Rojava-revolutionen, revolutionens vinster, särskilt den kurdiska nationens rätt att fritt avskilja sig, och att försvara detta revolutionära land, vars varje tum är vattnat med blodet från våra odödliga, till slutet. Vår strategi och våra förväntningar är försvaret av Rojava, och för detta finns det inget annat sätt än att kämpa, göra motstånd och lyckas.

- Vad skulle du vilja säga till den revolutionära, progressiva och patriotiska allmänna opinionen?

- Uppriktigt sagt, såvitt jag kan förstå, tror jag inte att de revolutionärt progressiva och patriotiska krafterna i Turkiet och turkiska Kurdistan är tillräckligt medvetna om utvecklingen i Syrien och Rojava, de faror som de utgör och de möjligheter som finns å andra sidan. Jag anser att det fortfarande finns bristfälliga metoder för att motstå attackerna mot Rojava-revolutionen, mot det föraktliga angreppet mot den kurdiska nationens rätt till fritt avskiljande.
År 2014, under ISIS-gängens attacker mot Kobane, kom hundratusentals människor direkt till Kobane och försvarade Kobane inom ramen för mobiliseringen, och människor i dussintals städer, särskilt i turkiska Kurdistan, försvarade Kobane med serhildans (kurdiskt ord för ”uppror”). I det avseendet, efter 10 år, finns det ett behov av ett sådant revolutionärt praktiskt motstånd igen. För Rojava kan inte bara försvaras av Rojava. Samtidigt måste Kurdistan i Turkiet försvaras och den fascistiska turkiska staten måste bekämpas från alla upptänkliga håll för att inte kunna omintetgöra det revolutionära kriget.

Jag tänker alltid att de som inte har råd att brinna kommer att bli kallare. Stål kunde bli stål därför att det brann. Vi är kämpar för en kommunistisk ledare (anm.: syftar förmodligen på Lenin) som påstår sig kunna förvandla gnistan till en eld. I detta sammanhang uppmanar vi vår partikader på alla våra områden att delta i enlighet med instruktionerna från vår andra kongress, var och en av våra kamrater, var och en av våra områden bör ta ett steg framåt.

- Tack för att ni tog er tid.

- Vi tackar er.

Publicerad av Partizan Office den 19/12 2024

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till sist har vår regering kallat till sig den israeliske ambassadören med anledning av massakrerna och utsvältningen i Gaza. Vad som sades är inte offentligt, men samtalet innehöll knappast några hot om sanktioner eller annat. Det här är förstås för...

  Det heter i presentationen av artikeln:   ”Både SKP och KFML(r) (min fetstil) var aktiva i detta avseende. Det finns erfarenheter att bygga vidare på.”   1. ”Detta avseende” syftar på det soldatarbete, som diverse ...

Vilka problem vill Trump lösa med tullar? Vilken strategi ligger bakom dem? Hur har strategin fungerat hittills, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Rubriken kunde lika gärna ha varit ”Den globala ekonomin på randen till kollaps?”. D...

  (Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Broschyren KFML® och facket publicerades av Oktoberförlaget 1974. Den representerade ett brott mot den tidigare linjen i KFML/SKP att inte bedriva offentlig polemik mot KFML®, eftersom man då ”fäste uppmärksamheten på KFML®.”  Enligt Hara...