I ett tal Ungdomsförbundens uppgifter den 2 oktober 2020 diskuterade Lenin frågan om vilken inställning kommunister borde ha till kunskap och undervisningens mål:

“När vi så ofta hör representanter för ungdomen liksom vissa förespråkare för ett nytt utbildningssystem, attackera den gamla skolan och hävda att den använde systemet med korvstoppning, säger vi till dem att vi måste ta det som var bra i den gamla skolan. Vi får inte låna systemet med att belasta unga människors sinnen med en enorm mängd kunskap, varav nio tiondelar var värdelösa och en tiondel förvrängd. Detta betyder dock inte att vi kan begränsa oss till kommunistiska slutsatser och bara lära oss kommunistiska paroller. Man kommer inte att skapa kommunism på det sättet. Man kan bli kommunist endast när man berikar sitt sinne med kunskap om alla skatter som skapats av mänskligheten.

Vi har inget behov av korvstoppning, men vi behöver utveckla och fullända sinnet hos varje elev med kunskap om grundläggande fakta. Kommunism kommer att bli ett tomt ord, bara en skylt, och en kommunist en ren skrythals, om all kunskap han/hon har förvärvat inte bearbetats i deras sinnen. Man bör inte bara tillgodogöra sig denna kunskap, utan tillgodogöra sig den kritiskt, för att inte belamra ens sinne med onödigt skräp, utan berika den med alla de fakta som är oumbärliga för dagens välutbildade människa. Om en kommunist föresatte sig att skryta med sin kommunism på grund av de fix och färdiga slutsatser hon/han hade lärt sig, utan att lägga ner ett stort seriöst och hårt arbete och utan att förstå fakta som han/hon borde granska kritiskt, skulle hon/han vara en verkligt bedrövlig kommunist. En sådan ytlighet skulle vara avgjort ödesdiger. Om jag vet att jag vet lite, ska jag sträva efter att lära mig mer; men om en person säger att han/hon är kommunist och att hon/han inte behöver veta något grundligt, kommer vederbörande aldrig att bli något som liknar en kommunist.

Den gamla skolan producerade tjänare som kapitalisterna behövde; den gamla skolan förvandlade vetenskapsmän till sådana som var tvungna att skriva och säga vad som behagade  kapitalisterna. Vi måste därför avskaffa dem. Men betyder det faktum att vi måste avskaffa dem, förstöra dem, att vi ska ta från dem allt som mänskligheten har samlat på sig som är väsentligt för människan? Betyder det att vi inte behöver skilja på vad som var nödvändigt för kapitalismen och vad som är nödvändigt för kommunismen?”

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)