Onsdagen den 24 mars antogs Lex Laval av riksdagen. Med fem rösters övervikt beslöt den borgerliga majoriteten att godkänna regeringens antifackliga förslag.
Tre veckor tidigare, torsdagen den 4 mars, debatterade riksdagen Lex Laval, d.v.s regeringens förslag om villkor för stridsåtgärder för fackliga organisationer i samband med att ett utländskt företag som inte är etablerat i Sverige utför verksamhet här med egna anställda. Kontentan av den många timmar långa och stundtals fräna debatten blev att beslut i kammaren sköts upp till veckan därpå.

Utan vidare debatt beslöt riksdagen onsdagen den 10 mars att godkänna den borgerliga majoritetens i arbetsmarknadsutskottets betänkande som i princip är identiskt med arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins proposition och att
avvisa de rödgröna oppositionspartierna reservation med avslagsyrkande. Röstsiffrorna var 152 mot 144. Den borgerliga majoriteten avslog dessutom
ett antal andra reservationer från de rödgröna partierna, bland annat om att Sveriges ska ratificera ILO:s konvention nr 94 (om krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling).

Men den 2 respektive 3 mars hade de kommit in två skriftliga yrkanden den rödgröna oppositionen på att lagförslagen ska vila i minst 12 månader eftersom det enligt dem strider mot den grundlagskyddande föreningsrätten. Den borgerliga majoriteten röstade emot detta yrkande, men eftersom det enligt regeringsformen krävs 5/6delsmajoritet var talmannen tvungen att skicka frågan till konstitutionsutskottet för en prövning om lagförslagen innebär en inskränkning av den grundlagsskyddade föreningsrätten.

Eftersom ärendet är juridiskt komplicerat så skickade konstitutionsutskottet den 11 mars frågan vidare till Lagrådet som granskar viktiga lagförslag innan de behandlas av riksdagen. Den 16 mars kom Lagrådets yttrande. Det anser att de fackliga stridsåtgärderna inte kan anses ingå bland de fri- och rättigheter som gör det möjligt att skjuta upp lagen. ”Enligt Lagrådets mening innehåller lagförslagen inte någon bestämmelse som självständigt i förhållande till begränsningen av rätten att vidta stridsåtgärder medför att det särskilda beslutsförfarandet i 2 kap. 12 § tredje stycket RF är tillämpligt.”

Socialdemokraterna och Miljöpartiet accepterar lagrådets juridiska bedömning men anser att lagen är alldeles för långtgående. Vänsterpartiet står fast vid att propositionen är ett ingrepp i den grundlagsskyddade föreningsfriheten.

Försöken från oppositionen att med hjälp av grundlagen få lagförslaget med anledning av Lavaldomen att vila i tolv månader misslyckades således. Den 24 mars antogs Lex Laval slutgiltligt av riksdagen. Med 140 röster mot 135.

Lex Laval börjar gälla den 15 april 2010.

Gösta Torstensson

(Denna nätdagbok är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Till sist har vår regering kallat till sig den israeliske ambassadören med anledning av massakrerna och utsvältningen i Gaza. Vad som sades är inte offentligt, men samtalet innehöll knappast några hot om sanktioner eller annat. Det här är förstås för...

  Det heter i presentationen av artikeln:   ”Både SKP och KFML(r) (min fetstil) var aktiva i detta avseende. Det finns erfarenheter att bygga vidare på.”   1. ”Detta avseende” syftar på det soldatarbete, som diverse ...

Vilka problem vill Trump lösa med tullar? Vilken strategi ligger bakom dem? Hur har strategin fungerat hittills, och vad kan vi förvänta oss i framtiden? Rubriken kunde lika gärna ha varit ”Den globala ekonomin på randen till kollaps?”. D...

  (Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Broschyren KFML® och facket publicerades av Oktoberförlaget 1974. Den representerade ett brott mot den tidigare linjen i KFML/SKP att inte bedriva offentlig polemik mot KFML®, eftersom man då ”fäste uppmärksamheten på KFML®.”  Enligt Hara...