Vi har fått frågan vilka som driver den nya webbplatsen Uppror Media.  Initiativtagarna presenterar sig på följande sätt:

”Vi är Uppror Media och vi rapporterar om uppror i alla delar av det svenska samhället och i hela världen. Vi anser att rätten att göra uppror är den viktigaste vi har! För ifall vi inte gör motstånd hur skall vi göra vår röst hörd och få igenom det som vi vill? Vare sig du gör uppror mot hyreshöjning, mot din arbetsköpare, mot klimatförstörelse eller mot rättsväsendet så är det rätt att göra uppror!...”

Det enkla svaret är att den gonzalistiska Kommunistiska Föreningen (KF) driver denna webbplats, men att de inte vill skylta med detta.

Självklart är det inget fel att rapportera om uppror runtom i Sverige och i världen, men är denna typ av organisation och propaganda överhuvudtaget rätt sätt att bygga upp en kommunistisk rörelse?

För det första måste man komma ihåg att gonzalismen kännetecknas av att den förespråkar folkkrigets universalitet, d.v.s giltighet även i Sverige, det militariserade kommunistpartiet, koncentriska cirklar, stort ledarskap (jefatura) och föreställningen att den revolutionära rörelsen i världsmåttstock befinner sig på en strategisk offensiv för närvarande. Detta är den bakomliggande ideologin, vilket också betyder att KF inte kan tänka självt. Gonzalismen behandlas på andra ställen i denna blogg.

För det andra anser Uppror Media ”att rätten att göra uppror är den viktigaste vi har”. Vad menas? Kämpar Uppror Media i första hand för ”rätten att göra uppror”? Det finns inget land i världen idag, inklusive Sverige, där rätten att göra uppror, är sanktionerad av staten, men ska inte arbetarklassen ändå göra uppror den dag, då läget är moget oavsett om den härskande klassen har beviljat arbetarklassen den rätten eller inte? Uppror Media har uppenbarligen missuppfattat Mao Zedongs yttrande att ”det är rätt att göra uppror”. Mao Zedong menar självfallet att det är korrekt att göra uppror, inte att det skulle finnas en sådan abstrakt rätt.

Frågan är också om Uppror Media ämnar inleda någon slags omvändelsekampanj, d.v.s prioritera att förmå progressiva och arbetarklassen att inse att det är rätt att göra uppror och därefter ge sig ut i masskampen eller rentav göra uppror direkt? I så fall har Uppror Media redan inlett en kamp inom överbyggnaden. Det påminner om en tysk organisation, Junger Widerstand (som kanske t.o.m redan försvunnit eller ändrat färg), som för några år sedan berättade om sin kampanj i Berlin för att förmå ungdomar att sluta knarka.

För det tredje: Varför döljer man sin egen organisation – vem lurar man? Den kommunistiska rörelsen har aldrig dolt sin existens eller sina åsikter. Redan Kommunistiska Manifestet förklarade:

"Kommunisterna försmår att hemlighålla sina åsikter och avsikter. De förklarar öppet, att deras mål blott kan nås genom en våldsam omstörtning av all hittillsvarande samhällsordning.”

Den kommunistiska rörelsen har alltid framträtt öppet, särskilt i fredliga tider och i borgerliga demokratier, och startat förlags- och tidningsverksamhet. Det betyder definitivt inte att alla medlemmar i en kommunistisk organisation ska vara kända utåt med tanke på säkerhetspolisens övervakning, men det är en annan fråga. Under illegala förhållanden eller ockupation gäller naturligtvis andra regler.

Det var ingen hemlighet att KFML/SKP var den drivande kraften i De Förenade FNL-grupperna (DFFG) fr.o.m dessa bildande och fram till 1975. Deras medlemmar kunde behålla ledningen över DFFG tack vare att de konsekvent arbetade för DFFG:s plattform och därför åtnjöt de övriga medlemmarnas förtroende. DFFG:s plattform var enkel och klar: USA ut ur Vietnam! Stöd Vietnams folk på dess egna villkor! Bekämpa USA-imperialismen!

Slutligen: Uppror Media framträder som enbart en anti-kapitalistisk och anti-imperialistisk organisation, eftersom webbplatsen inte anger något slutmål för kampen, socialismen och kommunismen. Men det finns redan många anti-kapitalistiska och anti-imperialistiska organisationer i Sverige. Det tycks som om Uppror Media enligt deras egen studieplanering (1) tillämpar någon slags stadieteori. Först ska deltagarna i studiegrupperna fråga sig varför de kämpar, rapportera om kamper och bekanta sig med den viktigaste (!) ideologin, marxismen. När ska studieledarna släppa nyheten att de i själva verket står för den gonzalistiska varianten av marxismen-leninismen-maoismen? Därnäst ska de studera en ”praktisk inriktad bok” om masskamp och ”bekanta sig med någon masskamp”. Till sist ska de studera en ”praktiskt inriktad bok” om organisation, och denna etapp avslutas med att de ”testar att organisera en ny studiegrupp”. Var är den ideologiska och politiska linjen i allt detta? Frågan är vad för slags kader, som denna teorilösa men formella skolgång kommer att producera. Har gonzalisterna ens uppfunnit hjulet igen?

Det finns alltså ett mycket stort glapp mellan gonzalisternas egentliga uppfattning att folkkriget också är tillämpbart i Sverige under nuvarande förhållanden och deras propaganda via Uppror Media, där de gör halt i bästa fall halvvägs och inte ens tar upp slutmålet. Vilka vill de inte stöta sig med?

Uppror Media fortsätter en opportunistisk tradition. Traditionen med knäfall för spontaniteten hos den för tillfället existerande spontana rörelsen. På Lenins tid, i förra seklets början, var det frågan om ekonomister, som avlöst terrorister i Ryssland, som bägge saknade förmågan att knyta samman den spontana rörelsen med ett revolutionärt arbete och arbetarklassens långsiktiga intressen. ”Uppror Media” trampar på i dessa uppkörda hjulspår med knäfall för den primitiva spontaniteten hos dagens mycket borgerligt och småborgerligt påverkade arbetarungdom.

Den som vill leda arbetarklassen måste dock själv formulera en praktisk politik, konkreta krav och paroller, för att överhuvudtaget kunna mobilisera arbetarklassen i klasskampen och dessutom praktiskt stödja all spontan kamp från arbetarklassens sida, och t.o.m söka vägleda denna kamp.

Det finns inget som tyder på att Uppror Media vet hur man bedriver praktisk politik.

Kommentator