En tidigare i huvudsak korrekt beskrivning av Sveriges Kommunistiska Arbetarpartis (1980 – 1993) politik på Wikipedia ändrades den 18/12 2022 till nedanstående lögnaktiga version. Detta upptäcktes först den 3/1 2024.

”Bildandet av det nya partiet innebar i mångt och mycket en tillbakagång till den position som SKP haft runt 1976. I jämförelsen med SKP stack SKA tydligt ut i frågan om hur man skulle agera om Sverige utsattes från ett väpnat angrepp. SKA avsåg här tydligt ta parti för angriparen och göra gemensam sak med denne för att genomföra en socialistisk revolution.^[2] Under denna tid, då kalla kriget var en realitet, betydde det att SKA skulle liera sig med Sovjetunionen och dess stridkrafter, det vill säga sannolikt begå högförräderi i enlighet med 19 kapitlet i Brottsbalken, något som gjorde att Säkerhetspolisen övervakade partiet och dess aktiviteter.^{[2]  ”}(Min fetstil)

För det första: Inte ens i Säkerhetstjänstkommissionens rapport, ”Hotet från vänster” [1], en offentlig utredning, som publicerade 2002, påstås att SKA planerade att liera sig med Sovjetunionen i samband med ett sovjetiskt angrepp mot Sverige.

För det andra: SKA försvarade linjen från SKP:s andra kongress 1976 vad gäller ett angrepp mot Sverige av en supermakt:

”Grundlinjen för det kommunistiska partiet består i att förlita sig till massorna i kampen mot krigsfaran. Eftersom krigsfaran härrör från rivaliteten mellan de båda supermakterna vore det felaktigt om det svenska folket sökte stöd eller satte sin tillit till den ena supermakten mot den andra. Tvärtom måste det svenska folket lita till egna krafter och ställa in sig på att bekämpa en angripande makt helt på egen hand, genom ett utdraget och långvarigt folkkrig.”[2]

Denna analys utgick från att den uppåtstigande supermakten, det socialimperialistiska Sovjetunionen, var den farligaste krigsanstiftaren och också den troligaste angriparen mot Sverige.  Analysen utgick också från att Sverige var en informell allierad till NATO och att den svenska krigsmaktens strategi byggde på att NATO skulle komma till Sveriges undsättning vid ett sovjetiskt angrepp. Därför hade Sverige ett fullständigt överdimensionerat flygvapen, som just syftade till att slå tillbaka ett sovjetiskt initialangrepp och hålla ut uppemot en vecka tills undsättning kom. Detta i motsättning till  exempelvis Jugoslavien som vid samma tid satsade på ett djupförsvar. Denna strategi bekräftades informellt av företrädare av försvarsstaben i Sverige. Men det fanns naturligtvis ingen garanti för att undsättningen skulle hinna fram i tid och därför var det fullt möjligt att den borgerliga krigsmakten i Sverige skulle kollapsa.

Det fanns dock en viktig skillnad mellan SKP av år 1976 med SKA, vilken också Säkerhetstjänstkommissionens utredare uppfattade:

”På en punkt var SKA tydligt där SKP alltid varit otydligt. Hur skulle partiet agera i händelse av att Sverige var indraget i ett befrielsekrig mot en angripare?

Då skulle uppgiften för det kommunistiska partiet och arbetarklassen vara att gå i spetsen för denna kamp, vinna ett avgörande inflytande inom den nationella befrielsefronten för att leda befrielsekriget till fullständig seger, dvs upprättandet av en folkmakt, och därefter genomföra den socialistiska revolutionen.”[3]

Både SKP 1976 och SKA senare var alltså beredda att gå i spetsen för ett befrielsekrig mot en angripare, troligen det socialimperialistiska Sovjetunionen, samtidig som de ansåg att det svenska folket borde sköta befrielsekriget på egen hand och inte ta stöd av den andra supermakten, särskilt med tanke på det perspektiv som SKA angav.  En annan programmatisk skiljelinje mellan SKP och SKA var att SKA ersatte SKP:s huvudmotsättning monopolkapitalet och folket med den mellan borgerskapet och proletariatet.

Slutligen: Det finns ytterligare fel i den nuvarande beskrivningen, men dessa har korrigerats i en alternativ text som har skickats upp till Wikipedia.  Det lustiga är också att den nuvarande beskrivningen hänvisar till en spanskspråkig sekundärkälla [4], vilket säger en hel del om skribentens kompetens.

Fakta är att alltså att förfalskaren har vänt upp och ner på SKA: syn på det socialimperialistiska Sovjetunionen och hur SKA skulle handla vid ett eventuellt angrepp mot Sverige från det dåvarande Sovjets sida. Inte ens SKA:s värsta vedersakare på vänsterkanten har tidigare vågat prestera sådana infama lögner.

Man frågar sig vem som har gjort sig besväret att prestera denna lögnaktiga beskrivning av SKA:s politik. En manisk fiende till SKA, en SÄPO-agent, en tokhöger eller bara ett vanligt, lögnaktigt praktarsel?

Rickard B. Turesson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På Revolutionära Kommunistiska Partiets webbplats påstås att ”Det var Trotskij som ledde kampen för att återuppliva bolsjevikpartiet och arbetardemokratin, mot den allt starkare byråkratin, vilket gjorde att byråkratins första ideologiska kamp ...

Kommunistiska Arbetarföreningen(KAF) uppmanar alla organisationer som har stött eller deltagit i demonstrationer eller andra aktiviteter till stöd för Palestina de senaste 6 månaderna att medverka till bildandet och av en nationell Solidaritetsfront ...

Dessa iakttagelser är hämtade från en artikel i Prometheus av Cornelius van Vliet hösten 2020. Jag tar inte ställning till den övriga texten i hans artikel, men just dessa iakttagelser är korrekta.   ”Först och främst har de flesta trotskis...

Denna artikel publicerades ursprungligen i Stormklockan den 4/5 1970. Den bestod av två delar, men bara den första delen publiceras här. Den andra delen behandlade den s.k. nyvänsterns s.k. strukturreformer, idéer som var nära besläktade med trotskis...

  Enligt ett meddelande[1] på webben från den 15 januari grundar Revolution Revolutionära Kommunistiska Partiet (RKP) och avser också att ingå i Revolutionära kommunistiska internationalen. Det lär redan finnas 15 olika trotskistiska internationale...