Nunnor och småflickor

är inte samma sak,

ändå sitter fem småflickor

stilla som nunnor.

Nyss lekte de

med dockor.

Sluta, sa en nunna.

Blixtsnabbt

ställde de bort dockorna

och blev

stilla som nunnor.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

IrakSolidaritet har formulerat ett antal frågor till partierna om deras irakpolitik:

Fråga 1: Kan ditt parti stödja kravet att FN åter ska tillsätta en speciell rapportör för Irak. (I samband med angreppet på Irak 2003 drogs tjänsten in.)

Fraga 2: Kan ditt parti stödja kravet på svenskt stöd för en oberoende, internationell undersökning av situationen i fängelser och fångläger i Irak, fångars situation, tortyr, avrättningar efter skenrättegångar och utomrättsliga avrättningar?

Fråga 3: Kan ditt parti stödja kravet på svenskt stöd för en oberoende och internationell undersökning om de eventuella sambanden mellan USA:s användande av uranvapen och vit fosfor i Irak och den starkt ökande frekvensen av svåra missbildningar hos barn och cancersjukdomar?

Fråga 4: Anser ditt parti att krigsförbrytelser ska påtalas och leda till åtal och de ansvariga stå till svars även när det gäller USA och dess presidenter? Anser ditt parti att folkrätten måste upprätthållas även i Irak?

Fråga 5: I två stora försäljningsrundor har irakiska oljefält bjudits ut. De stora bolagen som fick lämna Irak när oljan nationaliserades klart på 70-talet, är nu tillbaka tillsammans med såväl statliga som privata bolag från andra nationer. Anser ditt parti att de olje-och gaskontrakt i form av mycket långsiktiga servicekontrakt på 20-25 år är legala enligt gällande irakiska lagar?

Fråga 6: Ska Sverige tillåta vapenexport till länder i krig? Kommer ni att leverera nya, restriktiva regler för vapenexporten och se till att de efterlevs?

Fråga 7: Anser ditt parti att ”ingen inre väpnad konflikt pågår i Irak”? När får Sverige en rättssäker asylprocess?

Fråga 8: Anser ditt parti att det irakiska folket liksom det norska under andra världskriget och andra folk, har en legitim rätt att göra motstånd mot ockupationen?

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)

De indiska maoisterna har erbjudit Indiens regering vapen vila om central regeringen i New Dehli förhandlar med Communist Party of India (maoist)

Läs mer här.

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Den danska utstationeringslagen ändrades för drygt två år sedan för att motsvara Lavaldomen. Nu blåser de danska byggfacken till strid eftersom lagändringen har medfört social dumpning.

Förslaget kom från den danska Lavalkommissionen, som leddes av den före detta teaterchefen Michael Christiansen med ledamöter från nio huvudorganisationer och fyra departement. En ändring av den danska lag som implementerar utstationeringsdirektivet ska både tillmötesgå EU och bevara den danska avtalsmodellen, var den danska regeringens uppdrag till kommissionen. Syftet var att bevara så mycket som möjligt av de gällande spelreglerna.

I ett tillägg till utstationeringslagen föreslog Lavalkommissionen att blockader eller strejker för avtalsenlig lön ska kunna användas mot utländska företag liksom mot danska på tre villkor: Avtalen ska vara desamma som har slutits av ”de mest representativa arbetsmarknadsparterna i Danmark”, de ska gälla i hela Danmark och det ska tydligt framgå hur stor lönen ska vara [minimilön].

Det ska stå helt klart för de utländska företagen och deras anställda från andra länder vilken lön som gäller. Ett problem som antyds i utredningen är vad som ska kunna räknas in i en sådan minimilön. Det kan bli problematiskt att räkna in bidrag till avtalspensioner, och bidrag till utbildningsfonder som utstationerade anställda inte kan dra nytta av. Däremot bör semester och barnledighet räknas in.

Konfliktåtgärder, såsom blockader eller strejker, föreslås kunna användas för att få avtal med utländska företag liksom mot danska, förutsatt att avtalet slutits av de mest representativa parterna på arbetsmarknaden, det gäller i hela Danmark och att lönernas storlek tydligt framgår.

Danska LO och arbetsgivarorganisationen DA stod helt eniga bakom förslaget. Även arbetsmarknadsminister Claus Hjort Frederiksen var nöjd: ”Utredningens förslag säkrar den danska modellen och konflikträtten. Därmed finns ingen motsättning till EU-rätten.”

Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker gör en annan bedömning: ”Jag är tveksam till om den danska lösningen är förenlig med EU-rätten.”

Claus Hjort Frederiksen lade fram ett lagförslag för den danska riksdagen, folketinget, med samma innehåll som i utredningen. Folketinget tog ställning till förslaget i december 2008. Förslaget stöddes av alla partier i folketinget, förutom vänsterpartiet Enhedslisten och högerpopulistiska Dansk Folkeparti.

Den reviderade utstationeringslagen förhindrar danska fackförbund att tillgripa konfliktåtgärder mot utländska företag för att ingå kollektivavtal som ligger i nivå med vad danska företag har ingått. I lagen hänvisas till kollektivavtalens minimilöner, så kallade Lavalavtal. Det menar Finn Sörensen från EU-kritiska Fagbevægelsen mod Unionen, är helt fel strategi.

– Accepterar vi minimilöner befinner vi oss på ett sluttande plan, säger Finn Sörensen

Han befarar att minimilönerna i praktiken blir ett lönetak, och vad man åstadkommit då är att man legaliserar lönedumpningen. Man lagstiftar om att det ska finnas ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden.

Drygt två efter införandet av så kallade Lavalavtal (eller b-kollektivavtal) blåser byggfackens samarbetsorganisation, Byggefagenes Samvirke, till strid mot den sociala dumpning som lagändringen medfört.

Det frontalangrepp mot den danska arbetsmarknaden som inleddes med EU-domstolens avgörande i Lavalmålet ska bekämpas slås det fast i ett uttalande från den 16 mars: ”Lavaldomen var ett politiskt övergrepp som sedan förvandlades till dansk lagstiftning.”

Det betyder enligt ordföranden i Byggefagenes Samvirkens organisationsutskott, Bo Rosschou, att man avvisar de så kallade Lavalavtalen.

– Det har visat sig att varje gång vi har träffat på ett utländskt företag, så har det på ett eller annat sätt varit en dansk bulvan. Vi i Malernes Fagforening har själva varit i den situationen att vi ingått ett b-kollektivavtal med en polsk ägare, som vi sade upp då det visade sig att han hade fast adress i Danmark sedan tre år. Han blev därefter erbjuden ett danskt kollektivavtal eftersom det första hade ingåtts på falska grunder, säger Bo Rosschou.

Det är den linjen som byggfacken nu kommer att driva i kampen mot social dumpning. I uttalandet från Byggefagenes Samvirke heter det:

”Folketingsmajoritetens – och fackföreningsledningens – införande av a- och b-kollektivavtal är ett stort hot mot solidariteten på arbetsplatserna. Därför kommer vi inte att acceptera b-kollektivavtal. De innebär social dumpning, illojal konkurrens och minskade skatteintäkter. Arbetsgivare som vill ha b-kollektivavtal är oseriösa.”

Gösta Tostensson

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Ta det lugnt

sa Elefanten.

Och jag

tog det lugnt.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Viggo Toften-Jörgensen som är talesman för Den Fackliga Klubben i Köpenhamn har blivit anklagat för brott enligt terrorlagen. Polisen har beslagtagit ett offentligt pressmeddelande, där Den Fackliga Klubben skriver att de har gett 10 000 kronor till den colombianska organisationen FARC. Pengarna har sänts till en före detta facklig förtroendeman i Colombia som har flytt ut i djungeln – för att han var hotat till livet av paramilitära grupper – och gått med i FARC. Pengarna har använts till att skapa ett bibliotek.

Till Arbejderen (den 10 april 2010) säger Viggo Toften-Jörgensen:

”Jag är inte tillfreds med att jag krävs fängslad, bara för jag är oenig med regeringens utrikespolitik. Det är ju en politisk fråga om man vill stödja den ena eller andra parten i konflikten i Colombia.”

” Regeringen har valt att stödja terroristerna nämligen den Colombianska staten, som baserar sig på paramilitära grupper som slår motståndare, härunder fackföreningsfolk ihjäl. Vi har däremot valt att ge pengar till terrorbekämpning och stöder den andra parten i konflikten, nämligen upprorsrörelsen FARC.”

Den Fackliga Klubben är en vänsterfraktion inom trä-, industri- och byggfacken i Köpenhamn.

Bengt-Olof Lindbergh

Källa: www.arbejderen.dk

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)

Några dagar innan 70-årsdagen av Nazisttysklands ockupation av Danmark den 9 april 1940 gjorde polisen en husrannsakan hos Anton Nielsen, som är ordförande i Horseröd-Stutthof Association, den organisationen organiserar människor som satt i koncentrationsläger eller var motståndsmän under Tysklands ockupation.

Anton Nielsen anklagas för att ha samlat in och överlämnat pengar till palestinska PFLP. Enligt Anton Nielsen var de pengarna ett stöd till PFLP:s humanitära arbete i Gaza.

Anton Nielsen anklagas även för att ha gett pengar till den danska föreningen Upprors insamling till PFLP och FARC. De två organisationerna står på EU: s terrorlista och att ge pengar till dem kan ge tio års fängelse. Anton Nielsen låter sig inte ned slåss av anklagelserna till den danska tidningen Dagbladet Arbejderen (9 april 2010) säger han:

- Flera av våra medlemmar hängdes ut som terrorister och förföljdes av nazisterna och den danska polisen under ockupationen. Det fick katastrofala följder och lede till döden för många frihetskämpar. Nu anklagas frihetskämparna och deras barn igen för att vara terrorister. Men vi tänker inte bara sitta tysta och lyssna på åklagaren: Vi kommer att angripa terroristlagen för kränkning av demokratin och yttrandefriheten.

Bengt-Olof Lindbergh

Källa: Dagbladet Arbejderen 9 april 2010. www.arbejderen.dk

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen)

Nya ekonomihandboken av Sten Ljunggren och Johan Ehrenberg består av korta och lättlästa kapitel som besvarar en fråga. Exempelvis: Har Sverige blivet fattigare? Gör statsskuldsräntan oss maktlösa? Vad är normpolitik?

Ekonomihandboken utgavs som pappersbok 2006, den är tyvärr slutsåld. Nya ekonomihandboken finns bara som e-bok och är en omarbetat upplaga av pappersboken. Nya ekonomihandboken är illustrerad av Ulf Lundkvist. Boken kan beställas från http://www.adlibris.com/ för 70 kronor.

Jag kommer inte att läsa Nya ekonomihandboken från början till slut. Jag kommer att använda den som en uppslagsbok. Hittills har jag bara läst kapitlet: Vad är utgiftstaket?. Kapitlet börjar så här:

”Utgiftstaket innebär att riksdagen beslutat att regeringens budget flera år i förväg ska fastställa en gräns för hur höga utgifterna får vara. Oberoende av vad som sen händer i samhället måste detta tak hållas för att ”marknaden” inte ska reagera negativt. Det är alltså en  slags självsydd tvångströja som regering och riksdag har infört.”

Kapitlet innehåller även en humoristisk och träffsäker illustration av Ulf Lundkvist.

Efter att ha läst kapitlet så undrar jag: Vilket år infördes utgiftstaket? Vilka partier stod bakom det?

Jag saknar att kapitlet inte avslutas med lästips för den som vill läsa vidare.

Bengt-Olof Lindbergh

(Den här bloggen är knuten till Nya Arbetartidningen.)