Citatet är hämtat från en recension av en bok om just Stalins bibliotek i The Guardian den 16/2 2022:

“Stalin var en glupsk läsare, som uppställde en daglig kvot på mellan 300 och 500 sidor. När han dog av stroke i sitt bibliotek 1953, var skrivbordet och borden som omgav honom fullamrade med böcker, många av dem kraftigt märkta med hans handstil i marginalen.

När han läste gjorde han anteckningar med röda, blå och gröna blyertspennor, strök under avsnitt som intresserade honom eller numrerade punkter som han ansåg var viktiga. Ibland var han översvallande och noterade: ja-ja, ense, bra, på pricken, det stämmer. Ibland uttryckte han förakt och klottrade: ha-ha, rappakalja, nonsens, skräp, drägg, skurkar och
 dra åt helvete. Han blev extremt irriterad när han stötte på grammatiska eller stavfel och rättade till fel med sin rödpenna.

Under sitt liv samlade han på sig ett personligt bibliotek på uppskattningsvis 20 000 böcker, men han läste också mycket ur vänners samlingar. Den sovjetiske poeten Demyan Bedny klagade över att Stalin lämnade feta fingeravtryck på böckerna han lånade.

Efter Chrusjtjovs fördömande av Stalin 1956 övergavs planerna på att bevara biblioteket i hans datja och hans böcker (som inkluderade volymer om barnpsykologi, sport, religion, syfilis och hypnos samt verk av Turgenjev och Dostojevskij) skingrades, så det har blivit en utmaning att genomföra en uttömmande studie av vad han tyckte om att läsa.”

Stalin var inte unik bland de kommunistiska ledarna. Även Marx, Engels, Lenin och Mao Zedong läste kopiöst mycket. Borgerliga historieskrivare har försökt sprida nidbilden att Stalin var en rå, obildad och primitiv sälle, men Stalin var definitiv ingen anti-intellektuell. Mao Zedong betonade att partikadern måste studera klassikerna. I samband med en rundresa 1971, d. v.s i samband med konflikten med Lin Biao och fem år före sin död sade han:

”Lushan-konferensen krävde att böcker av Marx och Lenin skulle studeras. Jag hoppas att ni kommer att läsa fler böcker från nu och framåt. Det duger inte om kadrer i hög position inte ens vet vad som är materialism och vad som är idealism. Vad ska vi göra om vi tycker att Marx och Lenins böcker är svåra? Vi kan be en lärare hjälpa oss. Ni är alla sekreterare, men ni bör också vara studenter. Själv blir jag student varje dag. Jag läser två volymer av Referensmaterial varje dag och därför känner jag till lite grann om internationella frågor.” ¹

Samtidigt var ingen av klassikerna bokmalar utan alla ansåg att teorin måste sammanbindas med den samhälleliga praktiken. Varför skrev Mao Zedong annars ”Bekämpa bokdyrkan”?

Rickard B. Turesson

(Denna blogg är knuten till Nya Arbetartidningen)